Glimtar ur livet

Den unge Carl Fredrik

Carl föddes i Grythyttans församling i Flosjö - Hammaren, nära Loka Brunn. Föräldrarna var dräng och piga på Krontorp. Carl växte upp med 8 bröder och 3 systrar. Då han var 8 år flyttade familjen till Sörbyfallet i Rockesholm. I 18 års-åldern tog han tjänst som jordbruksarbetare vid Hammarboda i Närkes Kil. 

Värnplikten gjorde han åren 1895 och 1896 som artillerist vid A1 i Stockholm. Därefter arbetade han som plankbärare i Ramsjöhyttan.

Familjens första bostäder

Det var också i Ramsjöhyttan, Närkes Kil, som han och Ida Malvina Larsson gifte sig den 6 mars 1896. Paret bosatte sig i Idas föräldrahem i Falkendal (Falkenlund?) i Närkes Kil. I gåva hade Carl i mars 1902 fått Falkenlund nr 1, hus och jord, av Lars Fredricksson. Carl var måg till Lars och skulle i gengäld underhålla Lars med husrum och ved under hans återstående liv. Fastigheten såldes i april 1902.

I februari 1901 köpte Carl fastighetsandelar i Klockhammar Ullavi by i Kils socken: dels Norrgården nr 3 Ullavi, dels Kullby nr 5. Efter några år, mars 1905, sålde han detta och blev istället arrendator vid Skagershults prästgård, Spaketorp. 

Nya arbeten gör att flyttlassen går

Efter Spaketorp byttes boplats till Ålsäng i Fellingsbro där arbetet blev skogskörning. Det fortsatte han sedan med i Lindholmen.

Carl hade varit intresserad av smedyrket och han fick tillfälle att utöva det genom att flytta till Örebro där han bl.a. satte upp hissräcken i centralpalatsen 1913. I ett arbetsbetyg står att verkmästare C.A. "är en driftig arbetsledare samt fullt förtrogen med vad till byggnadsbranschen hörer."

Carl var bas för en del byggen i Örebro, bl.a. Stora hotellet. Därefter blev han egen byggmästare en tid och bodde även i Mosås och Götlunda.

Det var inte så gott om arbete, så för att klara försörjningen för sin ständigt växande familj, tog han 1913 anställning vid Segersjö gård i Lännäs (Järsnäs?) till 16 okt 1916. "Har förrättat allt vid ett större lantbruk förekommande smiden, samt skoning av hästar, till belåtenhet." Första årets lön bestod av: 425 kontant, 200 kg vete, 700 kg råg, 200 kg korn, 200 kg havre, 50 kg ärter, 3 liter söt mjölk, 3 liter skummad mjölk, 8 hl potatis, 3,30 liter potatissättning på anvisat land. Fri medicin och läkarvård vid sjukdom ingick också.

År 1915-1916 flyttade han till Gästrikland och övertog en hovslagar- och smidesverkstad.

År 1916 flyttades bopålarna till Hofors bruk. Arbetade från juli 1917 - 26 okt 1918 som smed och hovslagare och var brandkarl med 60 kr i årslön plus 1 kr per övning plus 5 kr samt timpenning för varje utryckning.

1918 flytt till Löfsta i Uppland, där han biträdde ing. Rahnsen.

Efter ett mellanspel i Kolbäck i Västmanland, blev Carl smed och smedmästare på Fånöö gård april 1921 - april 1923. "Andersson är yrkesskicklig som smed, slöjdare och hovslagare, även kunnig i elektriska installationer samt skötsel av elektriska motorer. Han har fullgjort allt till min fulla belåtenhet och varit ärlig, nykter och ordentlig."

Gårdssmed var han också på Sjöö gård i Uppland mars 1923 - mars 1924. Betyg: "Mycket yrkesskicklig, hövlig, ärlig och nykter - arbetet utfört till full belåtenhet."

Från 1921 till 1926 hade han egen smedja i Örbyhus, men flyttade 1926 till Sparreholm i Södermanland.

November 1927 gick flyttlasset till Bystads gods, Kilsmo i Närke. Han arbetade där som gårdssmed, snickare och hovslagare fram till 24 april 1930.

Efter detta flyttade familjen till den ort där de sedan skulle bli bofasta - läs mer om detta under rubriken "Åren i Pålsboda".

I september 1958, efter ett drygt 63-årigt äktenskap, blev Carl ensam då Ida dog och i mars 1967 dog Carl.

Nerikes Allehanda skrev att den reslige 96-åringen år 1960 blivit mormors morfar, stamfar för fem släktled. Vid arbetet på Löfsta egendom var samarbetet med ägaren (som var uppfinnare) så bra att familjen stannade kvar länge på platsen.